Psykisk ohälsa hos gravida kvinnor

Att drabbas av psykisk ohälsa i samband med en graviditet är förenat med konsekvenser både för den havande kvinnan och fostret. Kvinnan kan uppleva starka negativa känslor, som oro, ångest, stress, känslor av skuld och otillräcklighet, isolering, en påverkad självuppfattning och relation till omgivningen.

Även barnet kan påverkas om mamman är sjuk under graviditeten. Observerade graviditets- och förlossningsutfall är bland annat en liten födelsevikt, prematuritet, ett litet huvudomfång och kejsarsnittsförlossning. Det kan även visa sig genom påverkan på barnets beteende, kognitiva och känslomässiga utveckling, samt sociala anpassningsförmåga. Signalerna är framförallt synliga hos sönerna.

Anne-Marie Wangels avhandling, som baseras på en registerstudie, visar att en av sex kvinnor har symtom på psykisk ohälsa vid graviditeten. Vidare visar studierna på en riskökning för akut kejsarsnitt vid psykisk ohälsa hos den gravida kvinnan.

20120928-091744.jpg

En ökad risk för kejsarsnitt syntes till exempel hos kvinnor som varit inlagda inom slutenvården jämfört med icke inlagda kvinnor, men skillnaden var inte signifikant. Kvinnor som varit inom den psykiatriska slutenvården är oftare yngre än 24, förstföderskor, ensamstående och rökare jämfört med kvinnor som inte varit inlagda.

Studien visar att det finns så kallade markörer (ord eller begrepp som tyder på psykisk ohälsa, som deprimerad, nedstämd, ångest eller panik) i journalerna, vilket talar för att problemen uppmärksammas. En av avhandlingens slutsatser är därför att psykiska problem kan identifieras med hjälp av journalanteckningar och kejsarsnitt förebyggas, särskilt hos förstföderskor.

En tvärsnittsstudie visar på en högre frekvens av depression och posttraumatisk stress (PST) hos svensktalande kvinnor med andra modersmål än svenska jämfört med infödda svensktalande kvinnor. I ett försök att utröna varför syntes ingen skillnad i andelen övergrepp hos de två grupperna. Däremot visar studien att depression och PST är vanligare vid emotionella och fysiska övergrepp hos kvinnor med andra språk än svenska som modersmål, samt vid sexuella övergrepp hos kvinnor med svenska som modersmål.

En slutsats är därför att hänsyn bör tas till kvinnors språkbakgrund, samt till förekomst av emotionella, fysiska och/eller psykiska övergrepp för att tidigt identifiera tecken på och förebygga psykisk ohälsa hos gravida kvinnor.

Referens: Wangel AM. Mental ill-health in childbearing women. Markers and risk factors. Malmö University, Faculty of Health and Society, 2012:4.

Advertisements
This entry was posted in Health Care, Research, Swedish, Uncategorized and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s