Flickan som fick en röst

Hon upptäckte plötsligt att hon hade en röst.

Att folk hörde vad hon sa.

Ibland mindes de till och med.

Det kändes både spännande och skrämmande.

Plötsligt blev hon synlig.

Hon var någon.

Men hon var inte van vid rollen.

Manteln kändes alldeles för stor.

Med rösten kom ett ansvar.

Med rösten kom ett gensvar.

Till henne, som var så van vid att inte synas.

Inte höras.

Inte göra något väsen av sig.

För det var ändå bara bortkastat.

Trodde hon.

Nu viskar hon ibland, för att träna.

Kanske kan hon lära sig att modulera sin röst.

Att hitta ett läge som blir hennes.

Att växa in i manteln och få vara hon.

Bara hon.

Och känna att det duger.

Att det är bra, och precis som det ska.

Advertisements
This entry was posted in Coffee Shop, Hope, Swedish, Uncategorized and tagged , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s