Om att implementera forskningsrön

Nordiskt forskarnätverk ”Mental health and evidence: linking research to practice”, workshop i Oslo

På workshopen för det nordiska forskarnätverket pratas det nordiska. Där finns representanter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Jag tror att vi förstår varandra, för det mesta. 

Workshopens huvudsakliga fråga handlar om hur forskarvärlden kan bidra till att hälsomyndigheter och vården implementerar kunskapsbaserad praktik. Var finns möjligheter och hinder för att föra in den nya kunskapen i verksamheterna? Hur kan forskare bidra till att minska gapet mellan kunskap och klinisk praxis?

Taina Mäntyranta, från det finska Social- och hälsovårdsministeriet, visar en bild som tydliggör olika aktörers värdegrund. Hennes illustration visar att forskare, politiker och administratörer utgår från olika värderingar och tankesätt i de respektive beslutsfattandeprocesserna.

Medan hälsoforskare utgår från evidensbaserad kunskap, med patientens bästa i åtanke, har politiker hela populationen som utgångspunkt. Den lösning som är bäst för de flesta står i fokus. Administratörer har sin lojalitet hos organisationen och utgår framförallt från regler och ekonomiska ramar.

Var och en har olika förutsättningar och värdegrunder som påverkar beslutsfattandet. Frågan är vem som har tolkningsföreträde. Eller om det går att mötas och hitta en gemensam plattform för beslutsfattandet?  

Tord Forsner, forskare på Karolinska Institutet i Stockholm, utmanar deltagarna i workshopen att börja hos sig själva, genom att fundera på hur var och en kan bidra till att röja implementeringshinder. Han förespråkar en ökad tydlighet och transparens i forskningsrapporter så att interventioner blir enklare att reproducera för andra forskare.

Knut Sundell, socialråd vid Socialstyrelsen i Sverige, pekar på behovet av effektutvärderingar och av att syntetisera kunskap för att kartlägga olika metoders effektivitet. Randomiserade kontrollerade studier har ett tydligt företräde inom den evidensbaserade kunskapen, men Knut Sundell menar att alternativa metoder också kan vara givande för att visa på interventioners effekter, så som före och efter upplägg.

Workshopen väcker många intressanta tankar och innebär möten med spännande personer, såväl forskare som myndighetsrepresentanter. Tankar kring vilka behov forksningen uppfyller gör sig påminda. Liksom tankar kring olika aktörers motivation och motstånd att implementera ny kunskap. Bottom up och top down processer diskuteras. Modeller för implementering efterlyses. Många frågor söker fortfarande svar inom implementeringsforskningen.

I gruppdiskussionerna hamnar fokus på patientcentrerad vård och brukarmedverkan. Principiella diskussioner kompletteras med implemeteringsexempel från verkligheten och de utmaningar som medföljer.

Många givande samtal och tankar följer med hem från Oslo. Fast frågan är och förblir: hur möjliggöra implementering av nya forskningsrön?

Advertisements
This entry was posted in Health Care, Research and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s