Munhälsans betydelse för livskvaliteten

Munhälsan är viktig för upplevelsen av välbefinnande och hälsa. Dålig tandstatus är kopplad till känslor av skam och stigma, vilket kan leda till social tillbakadragenhet.

Personer med psykiska besvär uppvisar en sämre tandhälsa än den allmänna befolkningen. Exempelvis saknar de fler tänder och har problem med tandköttsinflammation och tandhygienen. Det leder i sin tur till svårigheter att tugga och prata. Det visar en svensk undersökning av munhälsan hos personer under behandling inom den psykiatriska öppenvården. 

Inom psykiatrin får tandvården en begränsad uppmärksamhet då ansvaret anses vila på den enskilde individen. Inom kommunala vårdboenden saknas det mestadels rutiner för hanteringen av tand- och munhälsan, samtidigt som de boende löper en stor risk att drabbas av dylika besvär.

Psykiska sjukdomar, som schizofreni, kan leda till en omvänd dygnsrytm och  ändrade kost- och hygienvanor. Vissa mediciner orsakar muntorrhet och därför en mer sårbar munhälsa. Sjukdomen kan påverka arbetsförmågan negativt och därmed även inkomsterna. Det leder till mer begränsade möjligheter att uppsöka tandvård. 

Studien visar att personer som vårdas inom psykiatrisk öppenvård och som lever med boendestöd behöver mer uppmärksamhet vad gäller munhälsan. Detta för att undvika förlust av tänder och öka upplevelsen av välbefinnande och hälsa.

Munhälsan, tandvårdsvanor och tandvårdskontakter bör belysas i samband med boendeplaneringen. Samarbetet mellan psykiatrin och tandvården bör ses över för att bemöta denna grupps speciella behov på ett anpassat sätt.

Personalen måste också uppleva det som legitimt att ta upp frågan med de boende. Detta för att kunna stödja dem och hjälpa dem till en ökad självständighet vad gäller förmågan att hantera munhälsan.

Kort och gott måste det preventiva arbetet förbättras för att undvika att munhälsan blir eftersatt, inte minst på grund av dess koppling till välbefinnandet.  

Källa: Persson, K. Oral Health in an outpatient psychiatric population. Oral status, life satisfaction and support. 2009:3. Malmö University, Faculty of Health and Society, Doctoral Dissertation.

Advertisements
This entry was posted in Health Care, Research, Stigma, Swedish, Uncategorized and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s